Styrdokument
De nationella styrdokumenten
Skolans kunskapsuppdrag kommer till uttryck i de nationella styrdokumenten som är skollag, skolformsförordningar, läroplaner, programmål (för gymnasieskolan), kursplaner och betygskriterier. Dessa styrdokument utgör en helhet och skall läsas tillsammans.
Kursplanernas mål skall läsas mot bakgrund av läroplan och för gymnasieskolans del även mot programmål. De kunskapskvaliteter som beskrivs i betygskriterierna återfinns i målen. Styrdokumenten fyller vart och ett för sig en funktion. Tillsammans uttrycker de också en gemensam syn på program, ämnen och kurser. Denna grundsyn skall komma till uttryck i undervisningen.
Skolan skall förutom detta också arbeta i enlighet med de grundläggande värden som finns uttryckta i barnkonventionen och andra internationella överenskommelser.
Skollagen
Skollagen är stiftad av riksdagen och innehåller de grundläggande bestämmelserna om utbildningen i alla skolformer och anger också övergripande mål och riktlinjer för utbildningen.
Skolformsförordningar
Skolformsförordningarna fastställs av regeringen. De anger särskilda bestämmelser för respektive skolform, till exempel anger grundskoleförordningen särskilda bestämmelser för grundskolan och gymnasieförordningen detsamma för gymnasieskolan.
Läroplaner
Läroplanerna fastställs av regeringen och anger skolans värdegrund och grundläggande riktlinjer och mål. Läroplanerna är uppdelade i olika huvudområden, t ex kunskaper och elevernas ansvar och inflytande. För vart och ett av dessa huvudområden anger läroplanerna mål samt riktlinjer för arbetet. Målen är av två slag, dels mål som skolan skall sträva mot att eleverna utvecklar, dels mål som skolan skall se till att alla elever uppnår.
Kursplaner
Kursplanerna för grundskolan fastställs av regeringen och för gymnasieskolan av Skolverket. De konkretiserar läroplanerna samt anger målen för utbildningen i varje enskilt ämne.Kursplanerna är utformade för att klargöra vad alla elever skall lära sig men lämnar samtidigt stort utrymme för lärare och elever att välja stoff och arbetsmetoder. Kursplanerna anger inte arbetssätt, organisation eller metoder. Däremot lägger de fast de kunskapskvaliteter som undervisningen skall utveckla och anger därmed en ram inom vilken val av stoff och metoder skall göras lokalt. På varje skola och i varje klass måste lärare tolka och konkretisera de nationella kursplanerna och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen med utgångspunkt i elevernas förutsättningar, erfarenheter, intressen och behov.
De lokala styrdokumenten
De styrdokument som skall finnas på den lokala nivån är skolplanen och arbetsplanen. Som ett uppföljningsinstrument finns också krav på en årlig kvalitetsredovisning. Från den 1 juli 2008 skall varje elev i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan och skriftliga omdömen i varje ämne.
Skolplan
Skolplanen konkretiserar statens uppdrag till kommunen att sköta de obligatoriska och frivilliga skolorna. Kommunen bestämmer i skolplanen hur resurserna skall användas, hur skolan skall organiseras, hur lokalerna skall se ut och också andra villkor som är avgörande för arbetet så att målen kan nås. Kommunen skall i skolplanen visa hur verksamheten skall utvecklas och förändras på kort och lång sikt och hur målen i de nationella måldokumenten skall uppnås i just den kommunen. Kommunen skall också kontinuerligt följa upp och utvärdera skolplanen.
Arbetsplan
Arbetsplanen visar hur den enskilda skolan vill organisera sin verksamhet, reflektera över den, utvärdera den och förändra den. Den skall visa hur mål i de nationella styrdokumenten liksom mål i den kommunala skolplanen skall uppnås. En arbetsplan skall vara ett levande styrdokument som kontinuerligt följs upp och utvärderas. Rektor ansvarar för att en arbetsplan upprättas.
Kvalitetsredovisning
En kvalitetsredovisning skall årligen upprättas på varje skola och i varje kommun. Den skall innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan/kommunen avser vidta om målen inte har uppnåtts.
Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen
Varje elev i grundskolan ska ha en individuell utvecklingsplan med skriftligt omdöme. Det skriftliga omdömet ska beskriva hur elevern befinner sig i förhållande till mål att uppnå. Utvecklingsplanen ska vara framåtsyftande och utgöra ett aktivt verktyg i elevens lärandeprocess. Den ska utgå från elevens förmågor, intressen och starka sidor. Syftet är att den individuella utvecklingsplanen ska stärka uppföljningen för den enskilde eleven och bidra till att fler når målen.
Vill du veta mer, kontakta
Rektor Susanne Palmgren
Telefon: 0300-83 53 04
E-post: susanne.palmgren@kungsbacka.se